SVENSKA TANDLÄKARE
PRovar STINGFREE

och ger rekommendationer till patienter som har fått problem
med tandköttet pga. snusanvändning.

Mathias Ahl, tandläkare

Resultaten från studien av Stingfree indikerar att ett inbyggt skydd för gingivan gör nytta för munhälsan. Därför uppmuntrar jag tandläkarkollegor att informera sina snusande patienter enligt följande rekommendationer:
  1. Snusande patienter med snusskador bör avrådas från att fortsätta snusa.
  2. Informera patienter att tillbakadraget tandkött inte kan återbildas
  3. Informera patienter, som inte vill eller kan sluta snusa, att det finns prillor med skydd mot snuslesioner och irriterat tandkött
  4. Råda patienter, som varken vill sluta snusa eller använda prillor med skydd för tandköttet, att regelbundet rotera snusplaceringsställe.

Studien finns att ladda ner hos:
Acta Odontologica Scandinavica & National Library of Medicine (PubMed®).

Metod

I maj 2025 publicerades en studie där deltagarna var 23 svenska tandläkare, som själva var snusare. Studien utvärderade effekten av Stingfree Strong Blue Mint på munhälsan.
Varje deltagare:
  1. fyllde i ett formulär om sin munhälsa & fotograferade sitt tandkött.
  2. bytte ut sitt vanliga snus mot Stingfree i 5 veckor
  3. fyllde i ett formulär om sin munhälsa & fotograferade sitt tandkött.
Fotografierna granskades av oberoende tandläkare för bedömning av snuslesion enligt Axéll-skalan (0-4).

Resultat

Resultaten från 5-veckors användning av Stingfree visade en tydlig förbättring av tandköttet.

Innan testet hade fyra tandläkare snuslesioner av grad 4 på Axéll-skalan och fem tandläkare hade grad 3.

Efter testet hade ingen tandläkare snuslesioner av grad 4 eller 3. Alla hade förflyttat sig ned på Axéll-skalan.

Axell-skalan

För att bedöma graden av snuslesioner har professor Tony Axell, en svensk specialisttandläkare och forskare, utvecklat en fyra-stegs skala som kallas för Axell-skalan. Skalan baseras på kliniska och histologiska kriterier, och delar in snuslesionerna i följande kategorier:

Grad 1: Lätt förändring. Slemhinnan är slät och vitaktig, utan veck eller rynkor. Histologiskt ses en förtjockning av det yttersta skiktet av slemhinnan (keratinisering)

Grad 2: Måttlig förändring. Slemhinnan är vitaktig och har veck eller rynkor, men inga röda inslag eller ojämnheter. Histologiskt ses en ytterligare förtjockning av keratinlagret, samt en förtjockning av det underliggande
bindvävsskiktet (fibros).

Grad 3: Kraftig förändring. Slemhinnan är vitaktig och har tydliga veck eller rynkor, samt röda inslag eller ojämnheter. Histologiskt ses en kraftig förtjockning av keratin- och bindvävslagren, samt en inflammation i slemhinnan (granulom)

Grad 4: Svår förändring. Slemhinnan är vitaktig och har djupa veck eller rynkor, samt röda inslag eller ojämnheter som kan vara blödande eller sårade. Histologiskt ses en extrem förtjockning av keratin- och bindvävslagren, samt en kraftig inflammation i slemhinnan med tecken på cellförändringar (dysplasi).

Bild 1: Snuslesion skadegrad 3 av 4.

Snusande tandläkare 40-45 år som i snitt använder 9 dosor snus i veckan. Den vita veckade huden är så kallad snuslesion och var grad 3 au 4 på Axell-skalan innan tandläkaren provade Stingfree Strong Blue Mint.

Bild 2: Snuslesion O au 4 efter 5 veckor med Stingfree.

Snusande tandläkare 40-45 år som i snitt använder 9 dosor snus i veckan. Den vita veckade huden är så kallad snuslesion och var grad 3 au 4 på Axell-skalan innan tandläkaren provade Stingfree Strong Blue Mint.

Är du tandläkare eller tandhygienist ?

Kontakta oss gärna om du har frågor, vill ha den fullständiga rapporten från vårt tandläkartest eller önskar deltaga i framtida Stingfree-test.

First Name
Last Name
Email
Message
Tack! Vi hör av oss så snart vi kan.
Någonting blev fel – fyll i alla nödvändiga fält i formuläret och försök igen.

Rulla till toppen