Snus & Hälsa

Hur snus kan påverka din munhälsa

Tillbakadraget tandkött

Snusning kan öka risken för förändringar i slemhinnor och skador på tandköttet på de ställen där snuset placeras. Dessa skador kan leda till gingivala retraktioner, det vill säga att tandköttet drar sig tillbaka och till slut riskerar att blotta tandhalsarna. Detta kan i sin tur orsaka överkänslighet, karies och i värsta fall tandlossning. Graden av munslemhinneskada är relaterad till antal nyttjandetimmar per dag, dagskonsumtion och antal år av aktivt snusande.

Läs mer om tillbakadraget tandkött

Snuslesioner

Snuslesioner i munslemhinnan och läppens insida. Dessa kan påminna om rynkig “elefanthud”. Lesionerna graderas i 4 olika skadegrader enligt Axell-skalan. Skadegraderna definieras enligt nedan

• Grad 1: En ytlig lesion med en färg som liknar den omgivande slemhinnan och med lätta rynkor. Ingen tydlig slemhinneförtjockning.
• Grad 2: En ytlig, vitaktig eller gulaktig lesion med rynkor. Ingen tydlig förtjockning.
• Grad 3: En vitgul till brun rynkig lesion med mellanliggande fåror av slemhinnefärger. Tydlig förtjockning.
• Grad 4: En markant gulaktig till brun och kraftigt skrynklig lesion med mellanliggande djupt rodnande fåror och/eller kraftig förtjockning.

Snuslesioner läker normalt sett inom några veckor efter att personen helt slutat snusa. 

Läs mer om snuslesioner

Tandköttsinflammation

Tandköttsinflammation, irriterat tandkött eller gingivitis som det kallar av tandläkare. Detta innebär att tandköttet blir rött och irriterat. Vid tandköttsinflammation kan man uppleva smärta i tandköttet när man snusar. Många övriga munhälsoproblem kopplade till snus föregås av tandköttsinflammation. Tandköttsinflammation upphör normalt efter några dagar om man slutar snusa.

Läs mer om tandköttsinflammation

Snus och karies (hål i tänderna)

Snusets effekt på kariesrisken är oklar och det behövs mer forskning på detta område. I dagsläget finns både studier som indikerar en något minskad risk för karies, oförändrad risk för karies och förhöjd risk för karies.

Snusgrop

Snus kan orsaka så kallade snusgropar i tandköttet vid placeringsstället för snuset. Tandköttet blir intryckt av snuset vilket kan resultera i att käkbenet tunnas ut och det bildas en så kallad “snusgrop”. I värsta fall kan tandbenet bli så tunt att det orsakar hål i tandköttet vilket kan blotta tandroten.

Övriga munhälsoproblem

Snusning kan påverka salivproduktionen och munfloran. Det senare kan leda till torrhet i munnen, dålig andedräkt och svampinfektioner.

Tobakssnus kan påverka tandfärgen och resultera i missfärgade tänder.

Enkätundersökning om munhälsoproblem

Sting Free AB gjorde under 2022 en stor enkätundersökning om svenskars snusvanor och snusattityder samt självuppskattade munhälsoproblem pga av snusning. Deltagarna fick också ange vilken typ av snus man för närvarande föredrog, dvs. traditionellt portionssnus innehållande tobak, lössnus eller tobaksfria nikotinpåsar (vitt snus). Över 1000 snusare besvarade enkäten, varav 37% var kvinnor. Inbjudan till att besvara enkätundersökningen publicerades i två annonser på Facebook respektive Instagram. 

Resultaten från enkätundersökningen visade att

• 67 procent av kvinnorna och 49 procent av männen hade oroat sig för sin munhälsa kopplat till sitt användande av snus eller nikotinpåsar under 2021.
• 51 procent av männen och 38 procent av kvinnorna hade fått munhälsoproblem, relaterade till deras snusanvändning, påpekade av sin tandläkare.
• 51 procent av alla svarande hade eller hade haft tandköttsinflammation.
• 50 procent av alla svarande hade tillbakadraget tandkött.
• 59 procent av alla svarande hade eller hade haft snuslesioner.

Snusets påverkan på den allmänna hälsan

Diabetes

Det finns inte så mycket forskning på detta område, och resultaten är inte entydiga. Vissa studier har visat att snusare har en ökad risk för diabetes typ 2 jämfört med icke-snusare, framför allt vid hög konsumtion av snus. Andra studier har inte funnit något samband mellan snus och diabetes.

Graviditet och snus

Snus och nikotinpåsar bör aldrig användas under graviditet då de innehåller nikotin. Nikotin medför bland annat ökad risk för låg fostervikt och missfall.