Snuslesioner är godartade förändringar på munslemhinnan som kan orsakas av användning av snus men även av tobaksfritt snus, vitt snus eller nikotinpåsar. Snuslesioner kännetecknas av veck och rynkor på slemhinnan där snuset har legat, samt en vitaktig missfärgning som kan vara ojämn eller fläckig. Snuslesioner är reversibla, det vill säga de försvinner om man slutar snusa, men de kan vara kosmetiskt störande och ge upphov till obehag. Vissa svenska tandläkare stavar snuslesioner som “snusläsioner”.
Axell-skalan
För att bedöma graden av snuslesioner har professor Tony Axell, en svensk specialisttandläkare och forskare, utvecklat en fyra-stegs skala som kallas för Axell-skalan. Skalan baseras på kliniska och histologiska kriterier, och delar in snuslesionerna i följande kategorier:
- Grad 1: Lätt förändring. Slemhinnan är slät och vitaktig, utan veck eller rynkor. Histologiskt ses en förtjockning av det yttersta skiktet av slemhinnan (keratinisering).
- Grad 2: Måttlig förändring. Slemhinnan är vitaktig och har veck eller rynkor, men inga röda inslag eller ojämnheter. Histologiskt ses en ytterligare förtjockning av keratinlagret, samt en förtjockning av det underliggande bindvävsskiktet (fibros).
- Grad 3: Kraftig förändring. Slemhinnan är vitaktig och har tydliga veck eller rynkor, samt röda inslag eller ojämnheter. Histologiskt ses en kraftig förtjockning av keratin- och bindvävslagren, samt en inflammation i slemhinnan (granulom).
- Grad 4: Svår förändring. Slemhinnan är vitaktig och har djupa veck eller rynkor, samt röda inslag eller ojämnheter som kan vara blödande eller sårade. Histologiskt ses en extrem förtjockning av keratin- och bindvävslagren, samt en kraftig inflammation i slemhinnan med tecken på cellförändringar (dysplasi).
Axell-skalan är ett användbart verktyg för att följa upp snusare och bedöma risken för att snuslesionerna ska utvecklas till cancer eller förstadier till cancer. Det finns dock ingen entydig koppling mellan graden av snuslesioner och risken för cancer, och andra faktorer som genetik, immunförsvar och livsstil kan också spela in. Skadegraden av snuslesioner påverkas främst av; hur mycket man snusar, hur länge man snusar, när man snusar samt hur många år man snusat totalt.
Förebygga eller minska förekomsten av snuslesioner
För att förebygga eller minska snuslesioner är det bäst att sluta snusa helt, eller åtminstone minska konsumtionen och variera platsen där man lägger snuset.
Hur vanligt förekommande är snuslesioner hos snusare?
I en klinisk tandläkarstudie utförd av Göteborgs Universitet 2022 konstateras att 70-90% av de deltagande snusarna hade snuslesioner av olika skadegrader och att 54-57% hade gingivala retraktioner i tandköttet dvs. tillbakadraget tandkött.
I en norsk studie av norska snusare 2023 framkommer att 79% av deltagarna hade snuslesioner.
I en enkätundersökning utförd av Sting Free AB med över 1000 snusande män och kvinnor i Sverige 2022, svarade 59% av deltagarna att man upplevt snuslesioner. 51% svarade att man har tillbakadraget tandkött (gingivala retraktioner).
